cynthiaandraos

För någon dag sen bestämde jag och några kompisar för att ta en promenad. Inget märkligt händer när man tar en promenad eller hur? Eller jo det kanske det gör. Den här gången gjorde det. En kvinna kom fram till oss och frågade om hon fick ställa en fråga. Min kusin svarade ja och då började kvinnan att bli alldeles tårögd och sa med hetsiga andetag, vad skulle ni göra efter 30 års av giftemål med en kille som inte sovit hemma under tre dagar och ringer den tredje dagen och säger att han vill tillbringa resten av sitt liv med en annan kvinna? De hade två barn en som var ungefär 14 år gammal och en som tog studenten förra året som hade flyttat till Norge. Hennes tårar började rinna då min kusin började krama om henne och min andra kompis höll hennes hand. Hur lever vi, hur tänker dagens samhälle. De blev gifta när hon va ungefär 20 då han kanske var vid 23-25 års åldern. 30 år efter alltså är han ungefär 53-55 år just nu. Vad är det han egentligen letar efter, jag brukar alltid försöka få en synvinkel av den andre parternas tankesätt. Men det går inte hur tänker han egentligen. Det är tragiskt hur livet kan vara så, men ändå kan livet vara lyckligt. Det är så det fungerar faktiskt utan det onda finns inte det goda och utan det goda finns inte det onda. Jag hoppas verkligen att det går bra för henne och ni som går igenom saker hoppas jag att ni hittar en väg ut. Om inte så kommer det ordna sig och allt kommer bli bra igen.